Archive for the ‘Kommunikation’ category

Min kontakt med seriösa företag, del 2

04 februari 2011

Idag damp det ned ett kuvert från Nummerupplysningen.se som ville att jag skulle granska mina uppgifter hos dem. Utanpå kuvertet stod att många människor nu vill avstå från telefonkataloger p.g.a miljöskäl och att informationen därför bara skulle finnas på Internet.

Eftersom jag (se tidigare blogg) varit så avvisande mot alla som vill att jag ska annonsera, så har jag börjat fundera på vem som har min ”riktiga telefonuppgifter”. Ni vet dom där som Televerket en gång hade. Under en lång stund medan jag försökte begripa utskickets innehåll trodde jag att denna avsändare var just det som jag tror heter Nummerupplysningen, som idag säkert är ett dotterföretag till Telia eller Eniro.

Det tog en lång stund innan jag förstod att alla ändringar skulle kosta pengar och eftersom mina uppgifter var felaktiga så skulle jag alltså betala 3798 per år. Då först ramlade 25-öringen ned.

Jag googlade på Nummerupplysningen.se och fick fram en massa träffar på detta blufföretag som skickar bluffakturor. Så jag slängde lappen.

Men jag förstår fortfarande inte var mina grunduppgifter för företaget finns och om jag måste betala för att dessa ska vara sökbara.

http://www.ordochhandling.se

Annonser

Min kontakt med seriösa företag

03 februari 2011

Inledningen på året är fakturaskojarnas tid. Det ringer säljare varje dag för att övertyga mig om att jag borde använda deras tjänster för interneterannonsering, sökmotorer etc. Jag har varit snål under det senaste året och sagt nej till all extern marknadsföring.

Därför var det lätt att reagera när jag fick en orderbekräftelse från Företagsfakta förra veckan. Mitt införande skulle kosta 500 kr och ändringar i texten skulle vara Företagsfakta tillhanda senast den 31/1. Jag skrev att jag ville ha en skriftlig annullering av ordern senast detta datum.

Igår ringde en säljare från Företagsfakta upp mig och sa att han hade en order avseende Ord&Handling som han hade fått ”en ånger” på. Jag klargjorde läget och att det verkligen inte handlade om att ångra mina åtaganden utan att jag aldrig gjort någon order över huvud taget.  Han hävdade att Företagsfakta var ett seriöst företag och inte skickade ut orderbekräftelser på måfå.

Jag frågade varför han trodde att jag inte hade annat för mig än att fejka ordrar och sedan skriva mail och ringa för att återta dem. Sen sa han ok – lite surt –  och la på.

Jag hann inte fråga vad han hette. Jag undrar om denna blogg kan räknas som en skriftlig annullering av ordern.

http://www.ordochhandling. se

 

Svenskarna har svårt för att räkna

13 december 2010

Dagens lunchavsnitt av Vita Huset inbegriper utnämningen av en ny svensk ambassadör i Washington. Den nye ambassadören – Peter Hans – får ställa upp sig med familj bredvid Joshua Bartlett för fotografering. Mannen är lång och blond, hustrun inte så lång men mycket blond, sonen lång och blond och …ja, ni fattar. En amerikansk bild av en svensk familj. De ser onekligen lite färglösa och ointressanta ut bredvid de livliga och gestikulerande amerikanerna.

När den svenske ambassadören med familj gått ut, säger presidenten till sin stabschef: ”100 % läskunnighet, hur har Sverige burit sig åt?”Den ständigt träffsäkre Leo McGarry kommenterar syrligt: ”De kanske har svårt för att räkna.”

Och nu, tio år efteråt, har vi fått siffror på att han hade rätt. Enligt färsk statistik från Skolverket har man i år en högre andel elever som inte når målen än man någonsin uppmätt under de åtta år som elevernas provresultat har samlats in och sammanställts.

Ja och så har jag jobbat lite förstås idag, men det är inte så mycket att berätta om. Jag går och tänker på julklappar. Att jag glömt att önska mig säsong 3 och 4 av West Wing.

http://www.ordochhandling.se

Sam är min hjälte

09 december 2010

Fortsätter mitt dopande av Vita Huset-avsnitt. Om man äter snabbt hinner man med ett avsnitt på  lunchen.

Idag såg jag ett avsnitt som verkligen sög tag i min informatörssjäl. President Bartlett ska delta i en direktsänd frågestund med skolbarn om rymdskeppet Galileo V som är på väg mot Mars. NASA-killen kommer med sitt inledningsmanuskript som talskrivaren Sam ber att få putsa på. ”Men det är granskat av Nasa”, invänder killen, som känner sig kränkt.  ”Vi är väl ändå skribenter bägge två”.

”Ifall vi definierar den gruppen som människor som kan stava” avfärdar Sam honom, varefter han föreslår en alternativ inledning som får håret att resa sig på mina armar. Närvaro, konkretion, känsla.

Suck. Jag vet inte vem av dem jag mest identifierar mig med. Det beror nog på dagsformen.

http://www.ordochhandling.se

Bögjävlar, vd:ar och skrikande barn

08 december 2010

Men det är vägen som är mödan värd…jo, tjenare! Har flugit hem från Stockholm till Boden för fjärde gången denna månad idag och denna resa tog priset. Jag hamnade bredvid en ung mamma med två små barn, som inte var stilla en sekund. De snurrade som vindkraftverk i Markbygden, rev och slet i broschyrerna i fickan framför oss och försökte påkalla hennes uppmärksamhet oavbrutet. Hon (som inte var svensk) svarade med att hota  ”I’ll smack your bum”, vilket kändes avgjort mycket otrevligare än själva barnoredan i sig.

Jag lyckades få byta plats, antagligen för att vi redan var försenade. Inlastningen av Luleå Hockeys trunkar som skulle hem efter nesan mot Djurgården fördröjde vår start med en dryg halvtimme. Och så lite de-icing därtill.

Väl i luften började barnen som nu satt strax snett bakom mig att skrika. Plus ett antal andra spädbarn som fanns i samma plan. Nånstans där i larmet lyckades jag somna, när jag vaknade skrek alla barnen fortfarande. Kabinpersonalen jobbade hårt med näsdroppar och vatten, men det verkade inte fungera på just dessa skrikande barn, som till slut hade arbetat upp sig till ett slags automatiskt skrikande. De kunde helt enkelt inte sluta. Mamman som helst bara ville slå dem, verkade ganska oberörd och fipplade mest med sin telefon.

Vi vacklade ut från planet, varvid den välpolerade stewarden påminde en Luleå Hockeyspelare om hans kavaj (LH-märkt). LH-spelaren kommenterade: Jajamensan….bögjävel! (det senare sagt när vi kommit ut i gången mot ankomsthallen). Jag säger inte vem det var, men han syns ofta på tv och kommenterar lagets insatser efter match.  Det vore intressant att höra de omdömen han yttrar i omklädningsrummet om LH:s motspelare.

Ändå härligt att vara hemma. Har bytt Flygtaxi mot Taxi 16 000, vilket är ett lyft. De är billigare och kör ofta på södra sidan älven, där det är vackrare.

Nu ägnar jag mina tankar åt dagens kulturnyhet, nämligen att Cissi Elwin Frenkel ska lämna jobbet på Filminstitutet. Hon har varit sjukskriven för utbrändhet sedan i somras. Nu har hon gått i terapi och blivit mycket friskare. Skönt.

Cissi Elwin säger såhär om sitt tillfrisknande: ”De säger att man inte kan bli utbränd två gånger eftersom man känner igen symptomen och när de kommer får man vila.”

Vad tror ni det är för typ av jobb hon går till? Hon ska bli vd och chefredaktör på tidningen Chef. Jag gillar verkligen Cissi Elwin och tycker hon har varit duktig i sina jobb. Men har hon inte lärt sig nånting i terapin? Hur ska hon kunna vila som vd och chefredaktör? Kommer hon att ha en vice vd som inte har några egna arbetsuppgifter utan kan hoppa in om hon behöver vila igen?

Allvarligt, Cissi: fanns det inget annat kul jobb du skulle kunna tagit om du nu verkligen lärt dig av med att vara en duktig flicka? Hur hade det varit att jobba som reporter? Eller i cafeterian på Tidningen Chef? Jag önskar dig all lycka till. Ring om du vill ha fler råd.

Det sistnämnda gäller även mamman på flyget och en av Luleå Hockeys spelare.

http://www.ordochhandling.se

418 gjorde ett självständigt val

20 oktober 2010
Bild på pin om utlandsstyrkan

Alla har rätt att avstå om man vill

418 anställda inom Försvarsmakten kommer att sägas upp därför att de inte godkänner att de ska tvingas tjänstgöra internationellt. Majoriteten av dem är civila. Det kan man kanske förstå, jobbar man i ett kök eller som sköterska så kan man bidra på olika sätt i många sorters organisationer.

Men att drygt 100 officerare inte skrivit på är lite mer förvånande. Trots den debatt som just nu rasar om vår militära närvaro i Afghanistan, så är det ingen hemlighet – eller ens en nyhet – för de anställda inom Försvarsmakten att en av försvarets huvuduppgifter numera är internationella insatser.

Kanske har dom inte fått information om vad påskriften innebär för dem personligen och därför protesterar mot det nya kravet. Det är i så fall en miss. Igår sa en f.d. officer till mig att det föreligger en brist på kommunikation.

Det tror jag inte. Jag tror möjligen att det föreligger en brist på tydlighet, eller rättare sagt att det har gjort det. För internationella insatser har länge stått på FM:s agenda men det har varit oklart om det hur obligatorisk den internationella tjänstgöringen har varit.  De som varit ute på missioner har kommit hem utan att någon har frågat efter deras erfarenheter eller utan att de visats särskild uppskattning i lönekuvert eller befordran. De har varit i strid långt borta hemifrån medan andra kunnat sitta i skinnsofforna på mässen och ta en kaffe eller cykla till jobbet i godan ro.

Jag tycker det är bra att kraven har blivit tydligare och för den som inte accepterar kraven som riksdagen ställer på FM så blir valet tydligare. 418 vuxna människor har bestämt sig.

En god vän tänkte inte skriva på, men gjorde det efter att chefen övertalat honom om hans betydelse i organisationen. Kommunikation? Ja, men inte den sort som går ut på att man frågar alla anställda vad de tycker om redan fattade beslut, utan den kommunikation som alla chefer borde ha med sina medarbetare. Nämligen den som säger: du är viktig här. Vi skulle klara oss sämre utan dig.

http://www.ordochhandling.se

Surt, sa räven

17 oktober 2010

 

Notis i SvD

Turkiskt högmod i Svenskan den 16 oktober

 

Ömer Dincer, turkisk arbetsmarknadsminister,  talar ut i den stora turkiska dagtidningen Milliyet om Turkiets överlägsenhet som krishanterare.

Om den chilenska gruvolyckan inträffat i Turkiet skulle räddningsinsatsen gått på tre dagar i stället för två månader, menar ministern. Varför känns det som att vi inte riktigt tror honom?

Men Dincer – medge att chilenarna är överlägsna på PR-området. Och tänk på all internationell tv-tid de fått!

På den privata sidan kan noteras att det idag är 38 år sedan jag flyttade från Stockholm till Boden. Så förändras ett liv. Nu har återfärden inträtts.

http://www.ordochhandling.se