American Violet – en nagelbitare

Texas valperioden 2000. Fattigdom, droger, utarmade bostadsområden. Och så Dee Roberts, en svart ensamstående kvinna som sköter sina fyra barn och sitt jobb som servitris på ett hak som mestadels frekventeras av vita. Allt på samma kärleksfulla och perfekta sätt och med en frisyr som vore den en sockerdekoration på en bröllopstårta.

Det kan förstås inte gå bra. Dee grips av narkotikapolisen i en av de alltför ofta förekommande razzior som åklagare Becket leder för att federala pengar ges till de regioner som har flest fällande domar. Det räcker med en enda källa för att åtal kan väckas, vilken i Dees fall är exmakens nya,  kriminellt belastade kvinna. Förlikning är det recept som erbjuds och som accepteras av nästan alla. Utom av Dee, som med en dåres envishet hävdar sin oskuld.

”Gud bryr sig om sanningen. Åklagarna skiter i den”, säger Dees mamma, hennes i övrigt bästa stöd i livet.

Detta är inte lördagsunderhållning. Det är plågsamt att se de svartas fullständigt hopplösa kamp för rättvisa, den ständiga fonden av våld, droger och fattigdom, åklagarens iskyla och det lilla samhällets uppgivenhet inför en övermakt som alltid kommer att vinna. –

Men någonstans växlar det hopplöst mörka till ren och oförfalskad spänning. Medborgarrättsrörelsen ACLU tar sig an Dees fall och stämmer åklagaren för rasistiskt uppsåt. Även om man vet att det kommer att sluta bra, sitter man klistrad framför teven för att få veta på vilket sätt den skenbart naive judiske advokaten och hans svarta kollega från nordstaterna ska lyckas.

De söker stöd hos den vite, lokale advokaten Sam Conroy, vars motiv för att ställa upp för svart rättvisa i en av vita totalt dominerad stad är kopplade till skuldkänslor för en händelse i ungdomen.

Den udda trion för en ojämn kamp för att rädda Dee och hennes familj och därigenom för alla svarta. Alla råder Dee till att lägga ner, hålla tyst och satsa på tryggheten för sina barn, men det är till slut Dee som kläcker den geniala idén som ska få den onde åklagaren på fall.

Filmen har en del svaga punkter. T.ex. är kopplingen till den valkampanj mellan G W Bush och Gore som förs i bakgrunden otydlig. Personen Sam Conroy förblir vag filmen igenom. Vad driver honom att gå emot sina gamla arbetskamrater och hela sin vita existens i småstaden? Dees förvandling från en nästan olidligt tålmodig mamma och leende servitris till en svart, förbannad fyrbarnsmorsa som går lös på exmakens bil är befriande, men lite okommenterad.  Vart skulle all denna ilska tagit vägen om inte åklagare Becket funnits? Och vad betyder American Violet?

Men som helhet fungerar filmen mycket bra som nagelbitare för den som gillar amerikanska rättegångsfilmer och kan stå ut med förenklade bilder som att hopp symboliseras av att vattna en uppenbart döende Sankt Paulia.

http://www.ordochhandling.se

Annonser
Explore posts in the same categories: Filmrecensioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: