Arkiv för januari 2011

The Bechdel Test har förändrat mitt liv

31 januari 2011

Jag ser på världen med nya ögon sedan jag kom i kontakt med ”the Bechdel Test”.

The Bechdel Test är en feministisk ögonöppnare som frågar oss filmkonsumenter:

1. innehåller filmen minst två kvinnor i rollerna (de ska helst ha namn)?

2. talar dessa kvinnor med varandra (och inte bara med de manliga rollkaraktärerna)?

3. om något annat än män?

 

Helgen började inte så bra. Vi såg Indiana Jones och dödskalleskulpturerna eller något i den stilen. Den klarade bara första punkten.

På onsdag ska jag se ”Burlesque” med flickorna i min familj. Och vi ska garanterat tala med varandra om annat än män.

http://www.ordochhandling.se

Annonser

Kvinnor letar bättre än män

28 januari 2011

I morse hörde jag en animerad (= upprörd, inte tecknad!) diskussion på P4 Norrbotten om huruvida män var bättre på att köra bil än kvinnor. Att män tar mer risker, är inblandade i fler olyckor och utmanar mer är ett statistiskt faktum men den stackars programledaren hade råkat uttala sig om att unga män ofta kör mer och leker mer och därmed lär sig kontrollera bilen bättre.

Det skulle han inte ha gjort. Ändå vet ju alla att han rätt på generell nivå. De flesta män är bättre på att fickparkera än de flesta kvinnor. De flesta män har sladdat mer än kvinnor och har därför mer kontroll i vinterväglag. Detta gäller inte på individuell nivå. (Jag nämner inga namn. Om sanningen ska fram tycker jag det är svårt att fickparkera.)

Det finns skillnader mellan kvinnor och män. Jag ska ge ett annat exempel. I morse var jag på Morgonrock i Luleå. Där träffade jag en kollega, följde med honom på kontoret på en kopp kaffe och åkte sedan hem till Boden och kontoret utan att passera Gå. Väl hemma upptäckte jag att jag saknade min vita anteckningsbok med Ord&Handling-etikett. Jag ringde kollegan – nej, han gick runt och tittade men såg ingen bok.Ringde Elite stadshotell – nej, dom hade inte heller sett någon bok.

Mysteriet var totalt. Jag tänkte att det skulle få vila i den gode gudens händer, tids nog skulle väl någon känna igen etiketten och ringa mig. Men under eftermiddagens besök på Facebook såg jag en kvinna som hyr lokal på samma ställe som kollegan. Jag slängde ur mig en fråga om hon kunde gå en extra sväng och – ja,ni förstår säkert.  Hon var tillbaka inom en halv minut och hade förstås hittat boken. På en hylla ovanför kollegans skrivbord.

”Om Gud hade velat att det skulle vara skillnad på kvinnor och män så hade han gett det ena könet bröst och tvingat det andra att raka sig två gånger om dagen”, sa en gammal komiker på 1970-talet.

Det var nog inte det enda sättet som Gud skojade med oss på.

http://www.ordochhandling.se

 

 

Ge mig goda exempel i stället för politiska signaler

27 januari 2011

Jag ringde (nästan) till Ring P1. Jag tyckte jag ville klarlägga något viktigt om aktivitetsersättningen, men när producenten ringde upp så fegade jag. Det kändes som att jag inte kunde prata i radio utan att bli privat kring detta.

Men jag måste ändå skriva det jag tänker: Antalet unga med funktionshinder som beviljats aktivitetsersättning har ökat kraftigt och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson talar om en politisk katastrof. Det är det förstås för en regering som tror på arbetslinjen. Det är också en mänsklig katastrof om allt fler unga kommer stängs ute från arbetsmarknaden.

Men antalet beviljade aktivitetsersättningar är inte i sig ett mått på att unga inte kommer in i arbete. Aktivitetsersättningen ges till unga som p.g.a funktionshinder inte beräknas komma ut i arbete på ett år. Beviljade aktivitetsersättningar skulle kunna vara det stöd som behövs för att unga ges en chans till kompletterande åtgärder som de p.g.a sitt funktionshinder behöver. En kortare yrkesutbildning, en praktikplats i avvaktan på någon form av anpassad anställning.

Detta kräver i sin tur ett aktivt samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att skräddarsy långsiktiga planer för ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden, i samverkan med företagen förstås. Detta samarbete saknas idag.

P.g.a. politiska signaler dras aktivitetsersättningen in för dem som med en rimlig insats skulle ha kunnat hjälpas ut i arbetslivet. Alternativet är försörjningsstöd. Siffrorna kanske pressas, men så gör också de unga. Det krävs oerhört mycket av ungdomar och deras familjer för att motverka den passivitet som det statliga systemet erbjuder. Skärp er, annars kommer de tillbaka som sjukpensionärer i vilket fall som helst!

Finns någon som kan visa på ett lyckat samarbete mellan AF, FK och företag i denna fråga? Ge mig goda exempel, jag behöver dem!

http://www.ordochhandling.se