Familjen håller krisövning på fredagnatt

Vietnamesiska berg eller Bjässmora?

Solen har återvänt till Norrbottens kustland och vi har haft vår favorithund på besök hela helgen. Det har varit långa promenader i skogen och på stigarna längs forten. Igår låg var luftfuktigheten så hög att man var osäker på om vi var i Vietnam eller i Lule älvdal.

Men för att yin och yang ska verka, balansen i allt ska bevaras, så har helgen också haft sin kris. Den tog oss hela fredagnatten och halva lördagen att bearbeta.

Hallen var äntligen klar, klinker, ommålade vägar och allt. Maken var nöjd.  Nu återstår bara tapetsering av en fondvägg, vilket skulle ske på lördagen. Fredag kväll efter promenad på Åberget i regn och rusk, lite rödvin och Skavlan, drar jag mig tillbaka och går till sängs, nöjd med en produktiv arbetsdag tillsammans med  miljö- och byggnämnderna i Fyrkanten. Maken ska småfixa lite i hallen och förbereda inför tapetseringen.

Med ett gott samvete under huvudet, en varm hund i fotregionen och det småputtriga ljudet av någon som pysslar och grejar i ens närhet, glider jag stilla in i sömnen….TILLS JAG MED ETT RYCK VAKNAR UPP av oväsen och svordomar.

Dessa ljud har har inte varit någon ovanlighet under renoveringsarbetet, så jag associerar först till tragiken i en sprucken list och bestämmer mig för att vända mig om och somna om. Men de okvädinsord som dånar mellan de nymålade hallväggarna är av en annan karaktär än tidigare. Där finns en äkta panik och skräck i botten även om man bortser från deras semantiska innebörd, vilken skulle ha fått Makens svärmor att ta avstånd från honom för evig tid, om hon hade hört dem. Jag störtar upp, nyvaken, förvirrad och utan glasögon.

Sundqvist Rör har skarvat och skruvat och värmen kan slås på igen

Från ena väggen står en fräsande vattenstråle rakt ut över klinkergolvet. Maken har borrat in i en oskyddad slang för golvvärme när han skulle skruva fast golvlisten. Medan jag försöker komma till sans och begripa vad som hänt har han hunnit hämta sågen från garaget och såga ut en lucka i väggen, varifrån golvvärmevattnet sprider sig med en oroväckande fart. Jag  får – likt Meredith Grey i Grey´s Anatomy i avsnittet där en man har en odetonerat granat i buken – hålla trycket över läckan medan Maken stänger av huvudvattnet, stänger av golvvärmen och hämtar buntband som ett första förband.

Efter en stund – en mindre evighet då Maken oupphörligen ropar nerifrån källaren ”Har det slutat nu?” –  minskar trycket i systemet  och fontänen blir en svag stråle för att till slut avta helt. Men det rinner ur trossbottnen ner i källaren och vi har vatten och gipsmassa över klinkergolvet. Den första krisen är över, vi ringer Länsförsäkringar och får anvisningar om rörmokare att ringa på morgonen.

Natten blir orolig. Fina hallen som nästan var färdig och som inte är fin längre. Hur mycket måste brytas upp och tas bort? Grämelse över det som nästan var något som inte längre är. Obehaget över den avstängda värmen. Chocken över att somna in i total avslappning och strax därefter vakna upp i kaos. Den gamla sanningen bekräftas: man kan inte tänka när man är i chock. Jag letade som en nyinvandrad afghan i våra försäkringspärmar efter rätt telefonnummer att ringa för akuta vattenskador.

På lördagen kommer Sundqvist Rör och skarvar det punkterade röret. Golvvärmen återkommer och vi enas om att det kunde varit värre. Men lite illa var det ändå, det är vi också överens om. Man blir lätt känslig i medelåldern.

Annonser
Explore posts in the same categories: Kriser

2 kommentarer på “Familjen håller krisövning på fredagnatt”

  1. Eva Says:

    Mycket bra skildring av en inte så trevlig händelse.
    Kommer osökt att tänka på när jag i somras kom hem från en mycket trevlig Eastwick-träff och möttes av maken som upptäckt att avloppsröret under vasken i köket sprungit läck.
    Såhär i efterhand kan man ju glädjas åt att vi nu genomfört ett halvt stambyte, men då kunde jag ju hålla mig för skratt.

  2. Bloggblad Says:

    Men fy tusan! Vilken upplevelse… men du har beskrivit det otroligt roligt… jag kunde inte hålla mig för skratt. Ber om ursäkt… 🙂
    Och så måste jag skicka länken till min väninna som renoverade köket alldeles nyligen – och fick vattenskada av liknande art under tiden.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: