Prat om pärlplattepyssel upprör

uppdraggranskning_l

Upprörande granskning den 21 oktober

Senaste Uppdrag Granskning (sänt den 21 oktober) handlar om Jonatan som fått flera år bortkastade p.g.a. att han efter ett intelligenstest tvingats gå i särskola och gymnasiesärskola. Ett beslut som senare visat sig vara felaktigt, eftersom Jonatan vid ett nytt test får resultatet normalbegåvad. Kommunen tvår sina händer, tillsätter en extern granskare och förstår inte hur detta kunnat hända. Har dock enligt reportern skett tidigare.

Jonatan och hans mamma visas i all sin förtvivlan över de stulna åren och historien berör på ett kraftfullt sätt. Historien berör fler än någonsin, eftersom inskrivningen till särskolan har ökat med 100% under de senaste åren. Om detta sker p.g.a. att utredningsunderlagen är undermåliga är det förstås upprörande. Upprörande är det också att den vanliga skolan har svårt att klara av att ge alla elever den handledning och stöd de behöver och att många familjer upplever att de tvingas att välja särskolan för sina barn. Det är bra att grävande journalistik visar på detta, även om man som journalist kan tycka att Uppdrag granskning har lätt att förfalla till det tendentiösa.

Men upprörande är också att Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap vid högskolan i Halmstad, i programmet fritt får berätta vilken katastrof det är för dessa barn som gått i särskolan och hur det präglar hela deras återstående liv. Pressad på hur han kan uttala sig om det säger han att  i princip alla som gått i särskolan går in i ett liv i handikappomsorgen, blir ensamstående och får kommunal dagverksamhet som enda sysselsättning. Några siffror eller annat evidensbaserat material får vi dock inte ta del av.

Är det särskolan som stämplar eller är det stödet eller bristen på stöd från Arbetsförmedlingen som begränsar en f.d. särskoleelevs liv till att bli meningslöst pärlplattepyssel? Eller kan det vara uttalanden från professorer som Magnus Tideman som dömer unga människor till utanförskap?

Om det är en black om foten att ha gått i särskolan, så behöver man verkligen inte ytterligare fotbojor genom att en professor kastar en i ansiktet hur utsiktslöst ens liv är. Genom rätt åtgärder, vägledning och individuell peppning måste ett humant samhället kunna berätta för dessa barn: Du behövs. Du har svagheter, men du har styrkor precis som alla andra. Jobba på! Vi ska hjälpa dig allt vi kan.

Du kanske kan skaka fram en praktikantplats på Högskolan i Halmstad, Magnus Tideman? Så har du i alla fall hjälpt någon.

Annonser
Explore posts in the same categories: Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: