Höger hjärnhalva svår att lita på

Endast högra hjärnhalvor göre sig besvär!

Endast högra hjärnhalvor göre sig besvär!

Gospel stod inte på min lista över  möjliga hobbies denna termin. Ändå var det något starkt lockande i annonsen jag läste. Sjunga en dag, konsert på kvällen. Så mycket bättre än att förbinda sig att gå på körövning varenda tisdag i evigheters tid och behöver sälja lotter och mums-mums för att finansiera körresa. Så jag slog till. Gospel har alltid känts som en  attraktiv blandning av musik och religiös utövning, trots den knappt märkbara näsrynkningen från finare kulturkretsar.

Kvällen innan njöt jag av Skavlan som hade den fenomenala hjärnforskaren Jill Bolte Taylor som gäst (ni vet hon som fick en stroke och ringde till sitt jobb genom att jämföra figurerna på ett visitkort med symbolerna på telefonknapparna och när hon äntligen kom fram så lät både hennes arbetskamrat och hon själv som golden retrievers i hennes öron!). Jill Bolte Taylor talar sig varm för att vi ska använda vår högra hjärnhalva mer, den som innehåller kreativitet och här-och-nu till skillnad från vänsterhalvans logiska och analytiska arbetssätt.

Jag har aldrig sjungit gospel förut och nu visade det sig att jag på en dag skulle lära mig sju nya låtar, text och musik samt rörelser plus uppträda i gospelkonsert på kvällen. Det finns säkert andra som kan repertoaren, tänkte jag, eftersom jag latat mig i körer förr. Det visade sig att vi var totalt nio körsångare, det var t o m så få i sopranstämman att jag fick byta från altarna. I en kör på nio kan man inte luta sig tillbaka och lita på dom andra.

Ingen chans att förlita sig på vänsterhjärnans  systematiska och logiska inlärning, alltså. Inga papper skulle vi få ha på konserten heller. Det var bara att kasta sig in i en resa, där det ena text- och musikstycket efter det andra passerade revy framför våra ögon och öron. Inga noter, text på OH- apparat, öva några gånger och så pang! – nu kan ni den! Rörelser till det (heaven, det är uppåt, grave – armarna i kors framför bröstet, pay my depts  – det var svårt, lite som småfåglar som pratar men det visade sig vara gnidande med fingertopparna som att man är girig!) Lite småfix i varje stämma och sen var det klart.

Första låten gick bra, andra också, tredje hyfsat. Sedan åt vi lunch. Stek och potatisgratäng, mycket gott. Hjärnan kräver kolhydrater. Jag tror inte vi fick vin till lunchen, men det kändes så. Efter lunch var jag närmast dyngrak. I huvudet låg paltkoman tung, orden och stämmorna från förmiddagen var helt borta. Vi klämde in tre låtar till under ivriga påhejanden av våra entusiastiska (och FANTASTISKA!) ledare Malcolm Chambers och Erika Sjödin. Nånstans där vid tretiden kände jag en liten kick av ”yes – där satt den!” men den var kortvarig.

Därefter övade vi i kyrkan och jag trodde vi skulle dra igenom passager som satt lite klent och sedan köra ett genrep från början till slut. Vi övade sånt vi inte kunde så bra (en hel del!) och sen var det paus. Inget genrep, alltså. Jag hade i alla fall skrivit upp ordningen på låtarna. Avbokade en träff med Sonen och Svärdottern, eftersom det kändes som en omöjlighet att koppla över från snurrande lovsånger till det intresse man kan förvänta sig av en mamma på besök. Satte mig på en stol i kyrkan och somnade omedelbart. Väcktes av en vaktmästare. Tur att kyrkan tar hand om de hemlösa och de som äro fattiga i anden. Jag försökte läsa igenom texterna igen, men melodierna hade liksom försvunnit. Det löser sig, tänkte jag. Jag litar på höger hjärnhalva.

Klockan sex började vi sjunga. Den bistra sanningen är nog att höger hjärnhalva svek mig i Örnäset. Jag hade aldrig koll. I huvudet liksom flög små legobitar av ljud omkring, ibland hittade jag någon som verkade passa, ibland var jag helt fel ute. Inget papper att påminna sig med, ingenting. Den gestkulerande och mimande ledare blev ett fyrtorn i storm, ett rött ljus att förlita sig på. Ibland sjöng körkollegorna rätt, då följde jag dem, ibland följde dom mig.

Vi fick applåder. Det är möjligt att det lät bättre än det kändes. Kul var det, på ett säreget okontrollerat sätt.  Var detta höger hjärnhalva som jobbade, så behöver den tränas mycket oftare.  Närminnet var så sprängfullt när jag åkte hem att jag inte kunde komma ihåg var på parkeringen Maken hade lämnat av mig. Det fanns helt enkelt inte plats för en enda legobit till. Eller är det helt enkelt så att inlärning i 53-årsåldern är så vitt skild från inlärning i 30-årsåldern? Huga, huga. Jag somnade klockan tio i soffan.

Imorse vaknade jag till ”Lord you are good and your mercy endureth forever” i huvudet, med  glissando och allt. Nästa gospelkonsert, var, när? Jag är redo.

Annonser
Explore posts in the same categories: Livet

3 kommentarer på “Höger hjärnhalva svår att lita på”

  1. Eva Says:

    Tiden är en stor mästare som ordnar mycket! Min erfarenhet från diverse körövningar är att det tar ett och ett halvt dygn för nyinlärda stämmor att ”sätta sig”. Då plötsligt stiger det på något magiskt sätt fram en stämma som bara fått skvalpa runt i hjärnan. Själv tror jag inte enbart på höger hjärnhalva utan jag tror att det som tar tid är att den nya kunskapen måste åka fram och tillbaka längs corus callosum. Lita alltså inte enbart på höger hjärnhalva utan inkludera även den vänstra, och lite tid!

  2. Marianne Says:

    Kanske räckte det med höger innan man fyllde 50? Jag tror att jag skickat stämmor fram och tillbaka längs corum callosum hela natten!

  3. Bloggblad Says:

    Åh, vilken ljuvlig bild av en kördag! Jag håller med Eva här ovan om att man behöver ett par dagar för att få en låt att sätta sig. Konsert efter en hel dags övning blir lite väl häftigt.

    Nu kommer jag från vanlig körövning, en sån där som pågår varenda tisdag… men som har blivit en rutin jag inte kan vara utan. För ovanlighetens skull lät det riktigt bra.

    Om du går in på min blogg kan du få se vad Linda och jag har gjort… helt otroligt. Jag som t.o.m. hade glömt bort alltihop redan i somras.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: